Bra jobbat tjejen. Nooot. Slutar ett, kommer hem, däckar och sover bort hela jävla eftermiddagen. Inte najs. Förresten har jag blivit med ny telefon efter min lilla incident med grötskålen i söndags. Liiisa, det blev en Wildfire så nu är vi nalletwins. ha det bäst ni som läser. ni andra kan ta er där bak.
Nyss hemkommen från jobb och middag. Dagens händelse var klart när två tanter hade växlat vagnar med varandra och förtvivlat försökte leta rätt på sin egen. Gammal och virrig, nej tack. Imorn blir det jobb som startar klockan sju så time for bed now I think.
Allt jag gör är ett undantag. Hela mitt liv är ett undantag. Undantagen som sveper mig bort från verkligheten jag inte vill möta är det som just nu håller mig vid liv. Det är ett undantag att jag inte tränar, jag ska komma igång så fort jag får tid. Det jag inte vill inse är att detta undantag varat alltför länge för att fortfarande få räknas som ett sådant. Det är ett undantag att jag känner att gräsets grönska är härligare på andra sidan. I ärlighetens namn så är jag aldrig nöjd, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Vad alla andra har är alltid bättre. Alltid. Det jag inte vill inse är att jag glömmer bort att leva för mig. Att stirra sig avundsjuk på andras liv får mig att låta mitt eget passera förbi. Det är ett undantag att jag inte lyckats avsluta en bok på evigheter. Jag gillar ju att läsa, och har alltid gjort. Eller? Det jag inte vill inse är att enda gången i mitt liv jag haft en riktig bokslukarperiod var när jag fortfarande lekte med dockor, vilket ger fallet stämpeln preskiberat, över, passé, get over it. Tre exempel från en ung flicka baserat på hennes önskningar om att hennes liv för stunden inte är något annat än just ett undantag.
Jag får alltid en massa idéer på kvällar och nätter när jag ligger och funderar för mig själv. Banbrytande idéer som ska förändra mitt liv, haken är bara den att när jag vaknar nästa morgon verkar dessa idéer aldrig riktigt lika bra och jag lägger dem på hyllan. Idag är det annorlunda. Det känns fortfarande lika bra, lika rätt och lika möjligt att genomföra som inatt. På ett sätt eller ett annat. Kanske har jag hittat min utväg.
hemma! efter tio timmars resväg så är jag nu i min egna, sköna, stora, varma säng. awesome. men ännu mer awesome är att jag hängt i paris i en vecka och upplevt allt man ska uppleva och lite till. eiffelornet, louvren, notre dam, fat joe, V.I.P room, fin champange, spårade taxiresor, äckliga fransmän, snygga fransmän, duplex, högklackssmärtade fötter, champs elysée, vilse på paris gator, palm och jord, californiacation, omvända dygn och ja egentligen tar det inte slut där men det får räcka för stunden. garanterar bildbomb inom kort.
Jobbat och är seg. Har kollat ett avsnitt Pensionärsjävlar och garvat lite i min ensamhet. Nu ska jag nog rota fram min roosa, fina resväska och börja slänga ner lite greeejjjjjjer.
Är precis hemkommen från dels en farstatripp, dels en promenad med musse. Det första innebar ett besök i en läskig stol, nu är det dock över - puuuuh. Dessutom är jag nu en klänning och en clutch rikare. Det senare innebar just en promenad med min lurviga vän, i ösregnet. Han blev blöt och jag vet i fasiken var det var i dropparna men när han kom in fick han fnatt så nu har jag stängt ut honom från mitt rum. Nu ska jag nog faktiskt laga raggmunkar (hur goootttt??), kolla på film och sen är det nog dags att börja packa :D på onsdag smäller det. ha det gött mina vänner.
Årets första vinterdag. Känns som en evighet sen jag sist såg solen. Det kommer bli en lång, kall vinter, för att citera några utav mina kära favoriter. Fikade idag på caféet där jag spenderat många mysiga timmar under de senaste tre åren. Stod och trängdes likt en pingvin i den busskur som jag praktiskt tagit bott i under samma period. En tid som nu är över. Det känns så tomt. Inte för att jag vägrar gå vidare utan för jag vet inte vad jag fyllt det tomrummet med. Ingenting. Vakuum. Årets första vinterdag fick mig att inse att jag lever i ett vakuum.
Nu har jag varit hemma i typ två timmar. Var kissnödig när jag gick innanför dörren men har inte kissat sen dess. Skåla er glas för det va. Ha, jag är duktig. För övrigt hatar jag den här veckan innan jag ens levt den. Usch. Det är bara för att jag vet att jag ska jobba mycket. Tråkigt inlägg, i knooow. Lev med det!
