Borde ligga i sängen. Ska upp innan sex imorn för faziken. Sitter och varvar lycka med ångest och vet inte riktigt vart i livet jag är på väg. Börjar bli frustrerad. Förhoppningsvis tar jag snart ett beslut som vänder uppochner på min tillvaro flera gånget om. Nåt måste hända. Förlåt att jag inte uppdaterar. Intresset har falnat. Lusten sviker. När jag känner så skiter jag i det totalt istället. Fick ett ryck och efter att ha lyssnat sönder mig på rock under en längre tid har jag nu gått tillbaka till gamla trogna tårfällarhits som min käre gud i himlen håkan har avlat fram ur sitt hjärta. Ett hjärta som får våra andras hjärtan att nånstans känna lite hopp och lite glädje. Underbara läppar har han som konstruerar dessa vackra ord. Nog om håkan och mer om mig. Jag är trött. Yes. Eller egentligen inte. Men som sagt. Tidig uppstigning kräver tidig sänggång. Eller ska man kanske vara lite rebellisk? Ett telefonsamtal hoppas jag på, ska förändra min lilla egna misär. Cross your fingers. Imorn är det Lisa date. Yappyapp. Nej men nu flyger mina fingrar. Det är säkert för att jag inte vill sova. Men pallar inte vara odjup och diskutera dagen, pallar inte vara djup och diskutera livet. Limbo. Ja det är vad jag är i. Där befinner jag mig. Limbo. Där kan man ju inte stanna. Sooooo should I stay or should I go? Ja för er så är detta nog rena rama labyrintgåtan men för mig lättar orden mitt hjärta och kanske, kanske kan jag somna denna kväll utan tusen tankar av oro och hopp. Kom atombomb och slå ner i mitt helvete för fan. Snälla kom. Jag vill inte bli som dom. Liv. Gud vet att jag måste leva mitt. Sleep tight lovers.